acidcord.pages.dev

Sedimentära jordar

Jordart

Jordart är ett begrepp som används när man vill uttrycka jordens innehåll av sönderdelat berg, exempelvis morän, lera, rester av organismer exempelvis torv, dy eller kemiska utfällningar exempelvis kalkgyttja.

Jordarter med stor mängd sönderdelat berg indelas efter kornstorlek i olika klasser.

Klassificering enligt kornstorlek (kornfraktioner)

Sverige

Korngruppsskala, kornstorlek enligt SGF (reviderat )

  • block (mer än mm) ( mm fram till )
  • sten (60— mm)
  • grus (2—60 mm)
    • grovgrus (20—60 mm)
    • mellangrus (6—20 mm)
    • fingrus (2—6 mm)
  • sand (0,06—2 mm)
    • grovsand (0,6—2 mm)
    • mellansand (0,2—0,6 mm)
    • finsand (0,06—0,2 mm)
  • silt (0,—0,06 mm)
    • grovsilt (0,02—0,06 mm)
    • mellansilt (0,—0,02 mm)
    • finsilt (0,—0, mm)
  • ler (mindre än 0, mm)

I äldre beteckningssystem, tidigare använt vid SGU, gäller följande gränser

  • block (mer än mm)
  • sten (20— mm)
  • grus (2—20 mm)
  • sand (0,2—2 mm)
  • mo (0,02—0,2 mm)
  • mjäla (0,—0,02 mm)
  • ler (mindre än 0, mm)
  • finler (mindre än 0, mm)

I andra länder används följande system

namnISSSUSDA
gravel>2>2
very co

sediment, sedimentär jordart

lösa, sorterade eller osorterade vittringsprodukter som avlagrats på jordytan sedan materialet transporterats i vatten, luft eller is och sedan bildat en jordart. Minerogena sediment som avsatts ur vatten består av en eller några få dominerande kornstorleksfraktioner (sorterad jordart). Sorteringen i kornstorlekar beror på det transporterande mediets karaktär såsom strömhastighet, vattendjup, avståndet till strandmiljön och terrängens brutenhet samt balansen mellan isostatiska och eustatiska jämviktsrörelser. Avlagringen kan bestå av utvittrade mineral och bergartsfragment, kemiska utfällningar eller organiskt material.
Många av jordarterna är sediment (sedentära vittringsjordar och torvmarksjordar ingår ej), i princip även moräner, men dessa brukar i skogliga sammanhang inte räknas till sedimenten, utan man skiljer istransporterade sediment (moräner) från vatten- eller lufttransporterade sediment. Gamla sediment har genom sammanpackning, cementering och omkristallisation i jordskorpan omvandlats till sedimentära bergarter. De sägs ha genomgått diagenes.
Sedimenten klassificeras dels utifrån kornfraktionen (sandsediment, lersediment etc.), dels uti

Sedimentär bergart

Sedimentär bergart, i äldre litteratur även sedimentbergart, är en av de tre övergripande bergartsgrupperna, vid sidan av magmatiska och metamorfa bergarter. Sedimentära bergarter förekommer på alla jordens kontinenter, men utgör bara omkring fem procent av jordskorpan eftersom de genom tektonik omvandlas till metamorfa bergarter. Vanliga sedimentära bergarter är kalksten, gråvacka, sandsten och skiffer. Den relativt låga halten av koldioxid i jordens atmosfär beror på att en stor andel kol (genom kolcykeln) finns bundet i kalksten och dolomit.

Sedimentära bergarter bildas vid jordytan på huvudsakligen tre sätt och delas i allmänhet in efter dessa. Klastiska sedimentära bergarter bildas genom sedimentation eller avsättning av vittringsprodukter från andra bergarter, exempelvis granit och sandsten. Avlagringar av biokemisk aktivitet ge upphov till biogena sedimentära bergarter så som kalksten och kol. Kemisk utfällning i kanske främst marina eller extrema miljöer kan också bilda sedimentära bergarter, till exempel gips.

Sedimentära bergarter har stor ekonomisk betydelse dels som byggnadsmaterial (de flesta av världens katedraler är till exem

Jordarter

Kornstorleken bestämmer jordartens namn

Mineraljordarnas sammansättning varierar och man delar in dem i jordarter efter kornstorleksfördelning. Vanligen består en jordart av flera kornfraktioner (ler, silt, sand, grus, sten eller block). I exempelvis jordarten "siltig sand" dominerar sandfraktionen och silt är näst största fraktion. Man delar även in mineraljord efter konsistens (plasticitet) och tjälfarlighet m.m.

Jordens förmåga att släppa igenom, suga upp eller hålla kvar vatten beror i första hand på kornens storlek och hur tätt de är packade. Generellt kan man säga att ju mindre korn desto sämre vattengenomsläpplighet (permeabilitet).

Lera

Leror har (bortsett från moränleror) avsatts som sediment på botten av hav eller insjöar. Det är en jordart som innehåller mer än 40 viktprocent finjord* och där minst 40 procent av finjorden utgörs av lerpartiklar. Eftersom lerpartiklarna är mindre än 0, mm i diameter kan de inte urskiljas med blotta ögat och knappt ens med ett vanligt mikroskop. Jorden ser därför ut som en homogen massa och i omrört tillstånd som en jämn smet.

I naturfuktigt tillstånd har leran ofta en plastisk konsistens. Efter att ha fått torka lite ka

.