En vanlig – men ganska okänd – orsak till smärta i smalbenet
Smärta i smalbenet behöver inte vara den fruktade benhinneinflammationen. Många har i stället ont från en muskel som sitter på underbenets framsida – tibialis anterior. Är den tjurig? Då är det läge att ge den lite extra kärlek.
Muskeln tibialis anterior (som jag pekar på i bilden nedan) går från underbenets främre utsida, precis under knäts ledspringa, och ner mot foten. Muskelns sena fäster sedan på insidan av foten, bland annat på basen av det metatarsalben som angränsar mot stortån.
Några av den här muskelns funktioner kan man säga dels är att vinkla foten uppåt (dorsalflexion för den som läst anatomi), dels att vinkla fotsulan lite in mot kroppens mittlinje (inversion).
Så jobbar tibialis anterior
Tibialis anterior aktiveras precis efter landning vid gång och löpning där hälen sätts ner först. Muskeln jobbar då bromsande (excentriskt) för att den främre delen av foten ska komma ner mjukare i marken. När vi sedan viktbelastar foten så hjälper muskeln till att kontrollera fotvalvet när det först plattas ut lite för att sedan dras ihop igen inför och i samband med frånskjutet. En annan av muskelns uppgif
Smalbens-problematik
Gelplattor har inte alls samma effekt för mig. Inte ens nära, även om det ger en viss lindring och kan vara ganska skönt att använda om man väl har fått problem. Vadbensskydd däremot sprider ut och flyttar hela belastningskraften framförallt från bakvikt, vilket ofta är orsaken till problemen även på framsidan för mig i alla fall. Man kan prata om att stå rätt på skidorna och teknik hit och teknik dit, men i praktiken i åkning både i pist och utanför så är det omöjligt att komma ifrån att man slänger på bakvikt lite här och där när det stökar till sig. För många är det just den typen av manövrar som man inte alls tänker på som i längden ger problem i underbenen.nilssson sa:
Hmm låter lovande! Jag har ett par Sidas gelplattor som jag sätter på smalbenen. Vart hittar jag dessa vadbensskydd?Klicka för att se resterande
Atomics variant som nämns ovan har jag inte sett innan, men dom ser väldigt snarlika ut i form i vad jag och flera av mina åkpolare har kört med i runt 20 år. Sen vet jag inte hur hårda dom är, men i mina kretsar görs skydden av s.k. ortopedisk plast eller Aquaplast vilket innebär ett material som liknar det värmeformbara material so
Benhinneinflammation
Benhinneinflammation, även känt som medialt tibialt stress-syndrom, är en vanlig skada som främst drabbar löpare och idrottare. Smärtan uppstår på grund av inflammation eller överansträngning vid benhinneans fäste på skenbenet. Här går vi igenom vanliga symtom, behandlingsalternativ och förebyggande åtgärder för denna åkomma.
Vad är Benhinneinflammation?
Benhinneinflammation är ett smärtsamt tillstånd som inte alltid innebär inflammation. Namnet är vedertaget, men tillståndet kan ofta bero på överansträngning av muskler, senor och vävnader längs insidan av smalbenet. Intensiv träning under en längre period, speciellt på hårda underlag som asfalt, ökar risken för att utveckla denna skada. Löpning är särskilt förknippad med benhinneinflammation.
Symtom på Benhinneinflammation
Vanliga tecken på att du kan ha benhinneinflammation inkluderar:
- Smärta på insidan eller framsidan av smalbenet: Smärtan kan uppträda under och efter fysisk aktivitet.
- Svullnad på underbenet: En lätt svullnad tillsammans med ömhet är vanligt.
- Smärta efter stillasittande: Om du känner smärta i benet när du reser dig efter att ha suttit en stund, och denna smärta avtar ef
»Blödning« var spricka i skenbenet
Patienten tyckte därefter att det trots stora smärtor gick bättre och bättre att stödja på benet, ända tills han tolv dagar efter skadan hävde sig upp på tå. Då upplevde han hur det small till i benet och smärtan blev akut.
Skadan röntgades, och man upptäckte en spiralfraktur över skenbenet.
Patienten har anmält läkaren vid vårdcentralen till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.Läkaren bestrider att han har handlat felaktigt och anser att anamnes och status vid undersökningstillfället inte ingav misstanke om skelettskada eller fraktur. Bland annat anför han att patienten haft täckande benskydd, att inget »vridvåld« förekommit samt att patienten kunde dorsalflektera foten.
HSAN delar inte läkarens bedömningen utan anser att han, med anledning av traumat mot underbenet och svårigheterna att stödja på detsamma, borde misstänkt en fraktur och därför sett till att patienten röntgades. Läkaren får en erinran.Läkartidningen 23/
.