Neutronemission
Neutronemission är en typ av radioaktivt sönderfall där en neutron eller flera avges från en atomkärna. Det förekommer i de mest neutronrika/protonfattiga nukliderna men även från exciterade tillstånd av andra nuklider som i fotoneutronemission och beta-fördröjd neutronemission. Eftersom endast en neutron går förlorad vid denna process förblir antalet protoner oförändrat, och en atom blir inte en atom av ett annat element, utan en annan isotop av samma element. Ett exempel på en isotop som avger neutroner är 13Be (beryllium).[1]
Neutroner avges också vid spontan och inducerad fission av vissa tunga nuklider.
Spontan neutronemission
Som en konsekvens av Pauliprincipen har kärnor med ett överskott av protoner eller neutroner en högre medelenergi per nukleon. Kärnor med ett tillräckligt överskott av neutroner har en större energi än kombinationen av en fri neutron och en kärna med en neutron mindre, och kan därför sönderfalla genom neutronemission. Kärnor som kan sönderfalla genom denna process beskrivs som att de ligger bortom neutrondropplinjen.
Två exempel på isotoper som avger neutroner är beryllium (sönderfaller ti
Sönderfall av betastrålning
Hej!
Jag försöker lösa följande uppgift
"Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl spreds bland annat den radioaktiva isotopen Cs i vissa delar av Sverige Halveringstiden för cesium är
30,1 år
a) Cs sönderfaller med 𝛽 − sönderfall. Skriv formeln för sönderfallet.
b) Hur många procent av denna isotop finns fortfarande kvar idag?"
Min lösning och svar är följande
"Vid ß--sönderfall omvandlas en neutron till en proton, en elektron och en antineutrinon.
_
n→ p+e-+ve (den sista ska vara symbolen för antineutrion, men den ser lite konstig ut här)
För att beräkna hur stort sönderfallet är används formeln för radioaktivt sönderfall “N(t)=N0∙2-(t/T)”, där N(t)=totala antalet atomer efter tiden t, N0=antalet atomer från början. t=tiden som har förlöpt sedan början och T=halveringstiden. Eftersom vi beräknar procent så är N0= eftersom det fanns % av isotoperna från början.
För att beräkna hur många procent som finns kvar idag måste det först beräknas hur många år som har gått.
t==
=35
Det har alltså gått 35 år.
Halvering
Radioaktivt sönderfall
Kims stol verkar ganska vinglig och instabil! Och nu gick den sönder! Hur gick det, Kim? Instabila föremål går oundvikligen sönder förr eller senare. Men visste du att instabila atomer också kan falla sönder?
Ta den här kolatomen. I mitten har den en kärna som består av sex protoner och sex neutroner. Kärnkrafterna som håller ihop protonerna och neutronerna är välbalanserade, så atomens kärna förblir oförändrad. Det är en stabil kärna. En stabil kärna är som en mycket robust stol – den går inte plötsligt sönder!
Titta nu på den här atomen: den har sex protoner, så det är också en kolatom! Men i stället för sex, finns det åtta neutroner i kärnan – alltså fjorton partiklar allt som allt. Det här är en variant – en annan isotop – av kol, som kallas kol Det ökade antalet neutroner orsakar en obalans i krafterna inuti kärnan – kärnan är instabil. För att uppnå ett balanserat, stabilt tillstånd måste atomen bli av med överflödig energi – så den bryts ner spontant.
Kärnan i den här instabila moderatomen förändras och producerar en ny dotteratom. Vi kallar den här spontana nedbrytningen av atomkärnan radioaktivt sönderfall. Vanligtvis sker radioakt
Joniserad strålning
Tror du det? Det finns en följdfråga som jag inte tog med i inlägget som lyder så här:
"Designa ett experiment för att avgöra vilken typ av strålning det är frågan om."
Där jag svarade (i löpande text med det föregående, slänger in allt jag svarat på uppgiften)
"Radioaktiva atomer är instabila och sönderfaller tillslut. När sönderfallet sker , genom till exempel ett B- sönderfall omvandlas en neutron till en proton i sönderfallet, men det skickas även ut en elektron, antineutrino och energi. Elektronen som skickas ut, är då betastrålningen.
Det finns olika typer av strålning, alfa, beta och gammastrålning. De är lite olika och kan penetrera olika typer av föremål.
Här är exempel på vad de kan stoppas av:
Alfastrålning = papper
Betastrålning = Almunia
Gammastrålning = bly
Vill vi då få reda på vilken typ av strålning det är kan vi då använda oss av dessa olika ämnen, och då se vart strålningen blir stoppad. Om vi har gammastrålning kommer den gå igenom papper och almunia, men bli stoppad av bly. Då vet vi utav detta experiment att det är gammastrålning som utsänds."
Hade du ansett det som ett godkänt svar eller borde jag ta bort den delen med radioakti
.