Mässling är en mycket smittsam sjukdom som kan orsaka allvarlig sjukdom och komplikationer, lunginflammation och hjärninflammation hos både barn och vuxna. Påssjukevirus orsakar oftast inflammation av spottkörtlar, men kan även angripa testiklar, äggstockar och bukspottskörteln, samt orsaka hjärnhinneinflammation. Röda hund är vanligen en lindrig infektion som kan ge hudutslag eller helt passera utan att personen utvecklar symtom. Om en kvinna däremot infekteras under tidig graviditet (första trimestern) innebär detta en mycket hög risk - upp till 90 procent - för allvarliga fosterskador.
Smittsamma sjukdomar A-Ö
Alla rekommenderas ha ett skydd
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att samtliga i befolkningen har ett skydd mot mässling, påssjuka och röda hund, för att förebygga sjukdom och minska risken att gravida kvinnor exponeras. Man kan få skydd genom vaccination eller genom att ha haft sjukdomen.
Barn och vuxna som misstänks sakna skydd mot någon av sjukdomarna (se Stöd för bedömning av skydd, nedan) rekommenderas kompl
Alla tre sjukdomarna förekommer fortfarande såväl i Europa som i resten av världen. Förekomsten i länder där vaccin ingår i vaccinationsprogrammet beror på när vaccinationsprogrammet startade och hur många som valt att vaccinera sig. Länder med låg vaccinationstäckning drabbas av större epidemier.
Enligt WHO rapporterades över fall av mässling i världen under , men underrapporteringen är stor. WHO uppskattar att närmare 10 miljoner personer insjuknade det året och att mer än personer dog som en följd av en mässlingsinfektion.
Även i Europa kan mässling orsaka många sjukdomsfall. I ett stort utbrott i Frankrike rapporterades över 22 fall. Nästan 5 patienter lades in på sjukhus och tio dog. I Holland insjuknade över 2 personer i ett område där många av religiösa skäl valt bort vaccination, barn lades in på sjukhus och ett barn dog. I ett utbrott i Rumänien har flera personer dött, varav ett antal spädbarn som var för unga för att vaccineras.
Mindre epidemier av påssjuka har setts under de senaste åren i några länder i Europa och i USA. Många av de insjuknade är unga vuxna i högskoleålder. Under ett utbrott i Bosnien-Hercegovina rapporterades över 7 fall. Majoriteten av de insju
Körtlarna på bägge sidor brukar angripas och svullnaden syns ofta tydligt. I okomplicerade fall brukar tillståndet läka ut på ungefär en vecka. Upp till 30 procent av de smittade har inga symtom alls.
Om sjukdomen drabbar en man efter puberteten finns risk för testikelinflammation, ibland dubbelsidig. En liten risk föreligger då för sterilitet. Andra komplikationer till påssjuka är hjärnhinneinflammation och hörselnedsättning.
Sjukdomsinformation om påssjuka
Påssjuka i Sverige
I Sverige har påssjuka i det närmaste försvunnit sedan vaccination mot sjukdomen infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet Tidigare var påssjuka utbrett och en av de vanligaste orsakerna till virusorsakad hjärnhinneinflammation. På talet rapporterades vissa år över 20 fall (figur). De senaste åren har endast enstaka eller ett tiotal fall rapporterats per år och inga större utbrott har inträffat.
Påssjuka – sjukdomsstatistik
Figur 1. Antalet rapporterade fall av påssjuka per år under åren
.
.