Chockerande fakta om elektrisk ål
Den elektriska ålen är inte en ål
Det viktigaste att veta om elektriska ålar är att, till skillnad från muränorna på bilden här, är de faktiskt inte ålar. Även om den har en långsträckt kropp som en ål, är den elektriska ålen ( Electrophorus electricus ) faktiskt en typ av knivfisk.
Det är okej att vara förvirrad; forskare har varit det i många år. Den elektriska ålen beskrevs första gången av Linné och har sedan dess omklassificerats flera gånger. För närvarande är den elektriska ålen den enda arten i sitt släkte . Den finns bara i leriga, grunda vatten som omger floderna Amazonas och Orinoco i Sydamerika.
Elektriska ålar andas luft
Elektriska ålar har cylindriska kroppar, upp till 2 meter (cirka 8 fot) långa. En vuxen kan väga 20 kilo (44 pund), med hanar som är mycket mindre än honor. De finns i en mängd olika färger, inklusive lila, grå, blå, svart eller vit. Fisken saknar fjäll och har dålig syn men har förbättrad hörsel. Innerörat är anslutet till simblåsan med små ben som härrör från kotor som ökar hörselkapaciteten.
Medan fiskarna lever i vatten och har gälar, andas de luft. En elektrisk ål behöver stiga upp till
Darrålens elektriska stötar har fler funktioner än man trott
I en ny studie av darrålen (elektrisk ål) har forskare kommit fram till att de elektriska impulserna som den kan utsöndra är ännu mer sofistikerade än man hittills trott.
Med hjälp av höghastighetskameror kunde forskarna komma fram till att darrålen kan använda sina elektriska impulser på olika sätt. Det mest kända är att skicka ut kraftiga elchock på upp till volt som kan däcka en häst. Bara millisekunder efteråt kan den ge sig på det paralyserade bytet. Den kraftiga elstöten använder ålen också samtidigt för att lokalisera bytet, en viktig funktion eftersom darrålen lever i grumliga vatten med dålig sikt. Dessutom kan elchocken användas som en försvarsmekanism mot darrålens fiender.
Elchockerna är dock ännu mer sofistikerade än så. De kan påverka bytens motoriska neuroner och muskler och förutom att paralysera offren kan de också skicka ut impulser som får gömda och stilla byten att rycka till ofrivilligt och därmed avslöja sig inför en attack.
Källor: Science och Nature
Annons
Den elektriska ålen är inte en ål
Det viktigaste att veta om elektriska ålar är att, till skillnad från muränorna är de faktiskt inte ålar. Även om den har en långsträckt kropp som en ål, den elektriska ålen (Electrophorus electricus) är faktiskt en typ av knivfisk.
Det är okej att vara förvirrad; forskare har varit i många år. Den elektriska ålen beskrevs första gången av Linné och har sedan dess omklassificerats flera gånger. För närvarande är den elektriska ålen den enda arten i sitt släkte. Den finns bara i leriga, grunda vatten som omger floderna Amazonas och Orinoco i Sydamerika.
Elektriska ålar andas luft
Elektriska ålar har cylindriska kroppar, upp till 2 meter (ca. 8 fot) i längd. En vuxen kan väga 20 kg (44 pund), med hanar som är mycket mindre än honor. De finns i en mängd olika färger, inklusive lila, grå, blå, svart eller vit. Fisken saknar fjäll och har dålig syn men har förbättrad hörsel. Innerörat är anslutet till simblåsan av små ben som härrör från kotor som ökar hörselkapaciteten.
Medan fisken lever i vatten och har gälar, andas de luft. En elektrisk ål behöver stiga upp till ytan och andas in ungefär en gång var tionde minut.
Elektriska ålar är solitära
Nya elektriska ålar stöt genom forskarvärlden
Uppdaterad | Publicerad
Electrophorus electricus har fått sällskap av Electrophorus voltai och Electrophorus varii.
Efter bland annat dna-analyser har forskarna kommit fram till att det finns ytterligare två arter av elektrisk darrål i Sydamerika – och en av dem är riktigt rejält laddad.
– Trots all mänsklig påverkan i Amazonas regnskog under de senaste 50 åren kan vi fortfarande hitta gigantiska fiskar som de två nya arterna av elektrisk ål, säger zoologen C David de Santana vid Smithsonian National Museum of Natural History i USA.
Darrål kan bli över två meter långa och länge har forskarna trott att det bara finns en art – Electrophorus electricus – i Amazonfloden och dess biflöden i Brasilien, Guyana och Surinam. Men nu går det en stöt genom den vetenskapliga världen när forskarlaget där C. David de Santana ingår bland annat analyserat insamlade dna-prover och kommit fram till att det i själva verket är tre olika arter.
volt
Deras slutsatser publicerades på tisdagen i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications journal. Electrophorus electricus har alltså fått sällskap på stamträdet av Electrophorus voltai
.