Vem förvånas över att svenska studenter lär sig sämre på engelska?
Vetenskap och beprövad erfarenhet – är de verkligen ledstjärnor för akademins egen verksamhet?
Ibland undrar man.
Hans Malmström, biträdande professor vid Chalmers, presenterade nyligen en undersökning som visar att svenska studenter lär sig sämre och oftare hoppar av studierna om de får undervisning på engelska.
Drygt 2 studenter i en introduktionskurs i programmering delades slumpmässigt in i en engelskspråkig och en svenskspråkig grupp.
25 procent fler studenter hoppade av den engelskspråkiga kursen.
Forskarna fann att studenterna som läste på svenska i genomsnitt svarade rätt på 73 procent fler testfrågor. Dessutom: 25 procent fler studenter hoppade av den engelskspråkiga kursen. Resultatet tyder alltså entydigt på att många svenska studenter lär sig sämre om undervisningen är på engelska.
Är någon förvånad?
Samme Hans Malmström förutspådde resultatet i fjol när han i ett nyhetsinslag i SVT presenterade en rapport från Språkrådet. Han sade då att det finns studenter som definitivt lär sig mindre när man studerar på engelska.
Redan för cirka 15 år sedan fanns det en livlig diskussion där man v
Under de senaste tio till femton åren har engelskans inflytande på svenska högre lärosäten ökat, både som forsknings- och undervisningsspråk. Mellan och fördubblades andelen engelskspråkiga program, konstaterar Språkrådet i rapporten Språkval och internationalisering (). I dag är dessutom 65 procent av den obligatoriska kurslitteraturen på svenska universitet och högskolor engelskspråkig. 24 procent av all högre utbildning saknar helt svensk kurslitteratur och Språkrådet menar att det inom högskolevärlden har skett ett språkskifte där engelskan i dag dominerar.
Konsekvenserna av denna utveckling för utbildningens kvalitet är problematiska, och det är detta vi diskuterar i boken På engelska förstår jag ungefär (Morfem, ). I boken beskriver vi engelskans tilltagande dominans på svensk högre utbildning som en i hög grad ointellektuell och oreflekterad hållning till internationaliseringen av högre utbildning. De beslut som fattas om undervisningsspråk – det så kallade språkvalet – fattas i själva verket i strid med rådande forskning på området. I alla fall om man ser studenternas lärande som något som bör prioriteras.
Ytlig förståelse
Forskare är nära nog h
Många elever oroar sig för att prata engelska
Närmare en femtedel av eleverna i låg- och mellanstadiet lider av talängslan under engelsklektionerna. Oron stör lärprocessen och bidrar till en negativ självbild visar en studie från Stockholms universitet.
Forskaren och lärarutbildaren Maria Nilsson har undersökt hur de elever som inte gärna vill prata engelska tänker kring, och upplever, undervisningen. Studierna visar att närmare tjugo procent av eleverna i årskurs 2&#x;5 ofta, eller alltid, känner sig ängsliga i samband med vanliga lektionssituationer i engelska.
&#x; Det är att prata när andra lyssnar som upplevs obehagligt, att råka säga fel och få reaktioner från andra. Många elever berättar att de är rädda att kompisarna ska skratta. Även om de påpekar att det är en obefogad rädsla så känns det så.
Talängslan stör lärprocessen
Det är först när eleverna förväntas agera utifrån lärarens input som talängslan triggas. Om läraren till exempel ger instruktio
Spridningen av engelska är inte nödvändigtvis en anglifiering av svensk akademi
Nyligen presenteradeUniversitetsläraren en rapport från Språkrådet , om språkval vid svenska lärosäten. Rapporten presenterar ”faktumet” att engelska används alltmer i forskning och undervisning, samt en ”diskurs” om att den ökande användningen av engelska innebär en anglifiering. Det vill säga en process där svensk universitetskultur assimileras till den engelskspråkiga kulturen och dess språknormer. I denna anglifieringsdiskurs ingår tanken att engelskan hotar att tränga ut svenska språkets användning i akademiska domäner.
Anglifiering är en verklighet i dagens värld. Den inleddes genom den första diasporan av engelska när dess modersmålstalare emigrerade från Europa till Nordamerika, Nya Zeeland och Australien, och genom den andra diasporan – den brittiska koloniseringen av många länder i Afrika och Asien. Processen pågår fortfarande, främst genom tillhandahållande och konsumtion av engelskspråkig, ofta från USA och Storbritannien, popkultur och kommersiella produkter samt innehållet i utbildning och forskning.
Spridningen av engelska kan dock inte helt likställas med anglifiering. Den
.