Minoritetsskydd i en modernförfattning
av f. d. regeringsrådet GUSTAF PETRÉN
Demokratin bygger på majoritetsprincipen. Den utgör ett styrelsesätt som har till utgångspunkt att de som är flest bestämmer hur den offentliga makten skall utövas. Efterhand som grundsatsen om människors lika värde slagit genom, har demokratin blivit den i utvecklade stater allmänt erkända styrelseformen. Varje människa räknas som en enhet och har en röst. Med hjälp av olika metoder för att lägga ihop de enskildas vid omröstning avgivna likvärdiga röster når man fram till majoritetsbeslut.
Normalt råder mindre ofta full enstämmighet vid en omröstning. Det finns vanligen personer som inte ansluter sig till den mening som flertalet omfattar och som därmed blir den gällande. De som på detta sätt ställs utanför kan sammanfattande benämnas minoritet. Det kan givetvis finnas flera minoriteter till ett och samma majoritetsbeslut. Den fråga som skall diskuteras i följande gäller vilket rättsligt skydde personer som bildar mindertal i olika lägen åtnjuter enligt författningen och rättsordningen i övrigt. För att kunna ge ett svar måste man först klarlägga de olika huvudtyper av minoriteter varom det
Folkomröstning
I Sverige finns det två sorters folkomröstningar som gäller hela landet, så kallade nationella folkomröstningar. Det är rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar som gäller en grundlagsfråga, som kan vara bindande i vissa fall.
Om det har hållits en rådgivande folkomröstning i en fråga fattas det avgörande beslutet i frågan vanligen av landets parlament om det var en landsomfattande omröstning, eller av kommunfullmäktige eller motsvarande om det var en lokal omröstning. Vid en beslutande folkomröstning om en grundlagsfråga kan resultatet i vissa fall bli bindande på en gång.
I Sverige är det i första hand riksdagen som beslutar om frågor som gäller hela landet. Folkomröstningar i hela landet ska vara ett undantag. Därför är det bara riksdagen som kan besluta om det ska hållas en nationell folkomröstning.
Rådgivande folkomröstningar
Om riksdagen beslutar att det ska hållas en nationell folkomröstning så antas en särskild lag med regler som bara gäller för den aktuella folkomröstningen. Där bestäms det till exempel vilken fråga som ska ställas och vilken dag omröstningen ska hållas. Om inte något annat beslut fattas är rösträtten densamma som vid val til
Folkomröstningar i Sverige
Folkomröstning i Sverige regleras i regeringsformen (8 kap. 2 § 5 punkten).
Folkomröstningar i Sverige är i regel rådgivande och politikerna kan fatta beslut som strider mot valresultatet; detta skedde till exempel efter folkomröstningen om högertrafik (väljarna röstade nej till byte till högertrafik, men detta infördes i alla fall ). I en typ av fall är en svensk folkomröstning beslutande: om frågan gäller en grundlagsändring och folkomröstningen hålls i samband med ett riksdagsval, så är ett nej i folkomröstningen bindande.[förtydliga]
Valmyndigheten är den myndighet som ansvarar för planeringen och genomförandet av folkomröstning.
Kommunala och landstingskommunala folkomröstningar regleras i lagen om kommunala folkomröstningar[1] och i kommunallagen. Om 10 procent av de röstberättigade i en kommun eller landstingskommun vill ha folkomröstning är kommun- eller landstingsfullmäktige skyldiga att ta upp frågan. Det krävs en kvalificerad majoritet av 2/3 av fullmäktiges ledamöter för att stoppa initiativet. Innan räckte det med 5&#;% för att väcka frågan, men å andra sidan så räckte det också med 50&#;% för att stoppa initiativet
Folkomröstningar
I Sverige finns två sorters folkomröstningar som gäller hela landet, så kallade nationella folkomröstningar:
- rådgivande folkomröstningar
- folkomröstningar som rör en grundlagsfråga
Riksdagen beslutar om folkomröstningar
Riksdagen beslutar om en nationell folkomröstning ska hållas och när den ska genomföras. Riksdagen beslutar också om vilka svarsalternativ som ska finnas och vilka som ska ha rätt att rösta.
Sverige har haft sex nationella folkomröstningar. Alla har varit rådgivande.
Nationella folkomröstningar
Vid folkomröstningar som omfattar hela landet gäller i princip samma regler som vid riksdagsval för till exempel rösträtt, valdistrikt och röstning.
Riksdagen fattar ett särskilt beslut om en lag som innehåller regler som bara gäller för den aktuella folkomröstningen. Det kan till exempel vara att utvidga rösträtten till att också gälla personer med kommunal rösträtt, vilka svarsalternativ som ska finnas och hur folkomröstningen ska finansieras.
Information om folkomröstningar på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.
.