Handlingsplan för att bromsa barnfetma
För att bromsa ökningen av övervikt och fetma bland barn och unga har medlemsländerna i EU antagit en handlingsplan mot barnfetma.
EU Action Plan on Childhood Obesity ()
Handlingsplanen, som löper från till och med , består av åtta frivilliga fokusområden som bör anpassas efter det aktuella landets förutsättningar.
- Stödja en hälsosam start i livet
- Främja hälsosamma livsmiljöer – speciellt förskola och skola
- Hälsosamma val ska vara enkla val
- Begränsa marknadsföring och reklam riktade till barn
- Informera och stärka familjer
- Uppmuntra till fysisk aktivitet
- Kartlägga och utvärdera
- Öka forskningen på området
Insatser i Sverige för att minska barnfetma
Sverige har ingen nationell handlingsplan, men det finns flera nationella riktlinjer, policys och insatser som går i linje med EUs handlingsplan. Det gäller speciellt områdena att stödja en hälsosam start i livet och att främja hälsosamma livsmiljöer, vilket bland annat inkluderar mö
Fetma hos vuxna
Patientinformation
Kirsi Tarnanen, Kirsi Pietiläinen, Jorma Komulainen, Katriina Kukkonen-Harjula och Finska Läkaresällskapet
Vad beror viktökning på?
Vid viktökning får man mera energi med maten än man förbrukar under sina dagliga aktiviteter. Bakgrunden till övervikt är framför allt förändrad livsmiljö och livsstil: den fysiska aktiviteten (motion, förflyttning och annan kroppsansträngning) vid hemsysslor, under fritidsaktiviteter, på arbetet och under arbetsresorna har minskat, medan det är lätt att få tag på mat, utbudet är stort, prisen är fördelaktiga och portionerna och förpackningarna är stora.
Andra faktorer som gör att vikten lätt går upp är att röra sig för litet, att sitta och också annars vara orörlig för mycket samt att sova för litet på natten. Många faktorer kan ligga bakom detta, såsom depressionssymtom och stress. Också vissa läkemedel, bland andra en del av depressions- och epilepsimedicinerna, kan leda till viktökning.
Ärftligheten har också sin andel i fetma, och kan förklara en del (30&#x;70 procent) av skillnaden i vikt mellan individer.
Varför bör fetma förebyggas?
Fetma och viktökning försämrar funktionsförmågan och livs
Nationella riktlinjer för att förebygga och behandla övervikt och fetma är få. Det behövs ett större fokus på samhälleliga förutsättningar för en hälsosam viktutveckling.
Sverige har ingen nationell strategi eller handlingsplan för övervikt eller fetma. Men det finns nationella riktlinjer och rekommendationer som berör övervikt och fetma på vissa områden. De flesta riktar sig till hälso- och sjukvården eller skolan.
För att åstadkomma en jämlik hälsa relaterad till övervikt och fetma behövs ett tvärsektoriellt arbete som riktas mot strukturella faktorer inom en rad områden, allt från utbildning och arbete till boende, närmiljöer och kommersiella arenor. Dessutom behöver hälso- och sjukvården erbjuda hälsofrämjande, förebyggande och behandlande åtgärder med hög kvalitet.
Nationella riktlinjer för vård vid obesitas ()
Läs mer om olika insatser som införts i Sverige över tid inom mat och fysisk aktivitet.
Samhällsförändring
Övervikt och fetma innebär en ökad risk att drabbas av ohälsa och är en av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan och förtida död i Sverige. Enligt Global burden of disease (GBD) är högt BMI den femte största orsaken till död i Sverige , 61 per dör årligen. Samhällskostnaderna för fetma bland vuxna i Sverige beräknas till miljarder per år och merkostnaden för barns övervikt och fetma räknas också till flera miljarder.
Övervikt är ett tillstånd som kan öka risken att utveckla fetma. Fetma, eller obesitas, är en kronisk sjukdom som ofta kräver långsiktig behandling och uppföljning. Övervikt och fetma ökar risken för typ 2-diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom, men även social stigmatisering och dess konsekvenser. För barn och unga med övervikt och fetma är risken stor att övervikt och fetma kvarstår i vuxen ålder, men också att det påverkar den fysiska och psykiska hälsan. För gravida kvinnor innebär övervikt och fetma, f&ou
.