Desinformation
För Gustav Vasa var det lätt att sprida desinformation. De flesta svenskar kunde inte läsa. Det fanns inga tidningar och nästan inga böcker. Varje söndag läste prästerna upp vad som gällde. Alla måste gå i kyrkan och den som inte gjorde det straffades. Därför kunde Gustav Vasa vara ganska säker på att de flesta svenskar inte fick höra någon annan uppfattning än kungens.
Goebbels förbjuder radioapparater
Nazitysklands propagandaminister Joseph Goebbels () hade det svårare att se till att bara nazisternas information publicerades. Det berodde på att det fanns många fler kanaler för information än på talet. Det fanns ännu ingen TV, däremot radio och många tidningar. Goebbels löste problemet genom att ta kontroll över de tyska radiosändningarna. Sedan förbjöd han alla radioapparater som kunde ta in utländska stationer. Tidningar som var emot nazisterna måste stänga.
Precis som Gustav Vasa bestämde Goebbels vad som skulle sägas. När en tysk stad utsattes för ett bombanfall fick pressen inte skriva om vilka fabriker som förstörts. Istället skulle tidningarna skriva att angreppet var en attack mot civilbefolkningen och att många kvinnor och barn mördats.
Risk för falskt alarm i sociala medier under akuta kriser
I en krissituation kan enorma mängder information spridas som en löpeld på sociala plattformar. Men när nya och gamla uppgifter blandas i våra flöden kan stor osäkerhet och oro uppstå. Det visar en studie om sociala medier under ett falskt terrorlarm i London
Vid akuta krissituationer kan sociala medier spela en avgörande roll för att snabbt sprida livsviktig information. Men det finns också en risk att falska eller gamla fakta sprids och orsakar obefogad rädsla eller panik.
I en ny studie har forskare vid Umeå universitet undersökt hur information om ett misstänkt terrordåd i Londons tunnelbana spreds via Twitter. Larmet om terrordådet, som skapade osäkerhet hos allmänheten, visade sig snart vara falskt.
Men vid det laget var det redan för sent. Alarmerande rapporter spreds vidare som en digital löpeld.
– Informationsflöden i sociala medier har inte en helt logisk uppbyggnad. På sociala medier blandas vittnesuppgifter med hörsägen, antaganden och uppfattningar i samband med kriser. D
Ny rapport kartlägger falsk information i sociala medier under kriser
Erfarenheter från pandemin och andra samhällskriser visar på ett stort behov av mer kunskap för att bättre kunna hantera spridning av falsk information. Det konstaterar Bengt Johansson, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG).
Tillsammans med forskarkollegorna Sofia Johansson, Pavel Rodin och Alice Srugies har han systematiskt gått igenom en mängd studier, sammanlagt stycken genomförda
Syftet var att kartlägga vad tidigare forskning visat vad gäller det som omväxlande kallas exempelvis desinformation, misinformation, fake news och konspirationsteorier under en kris.
De flesta av de tidigare studierna är gjorda av forskare inom samhällsvetenskap, datavetenskap och medicin och de fokuserar på covidpandemin.
Många visar på den roll som individers uppfattningar och perceptioner, beteenden och känslor kan spela för att falsk information ska få spridning, exempelvis att oro och stress kan göra personer mer benägna att dela sådana missvisande uppgifter.
Mer kunskap krävs
- Men vår genomgång visar att vi också behöver undersöka andra kriser än pandemin och använda flera
1 | Tillsammans med din danska forskarkollega Jannick Schou har du skrivit en bok som kritiskt granskar fenomenet falska nyheter. Varför?
– Jag har studerat falska konton och desinformation på nätet till exempel under förra presidentvalet i USA. Samtidigt har jag forskat om debatten om falska nyheter och postsanning och oroats av de reaktioner som har kommit i form av censur-lagstiftning i länder som Singapore, Ryssland och Kenya. Också i Europa har Frankrike och Tyskland vidtagit åtgärder kring censur, även om de inte är lika dramatiska.
2 | Vad är problemet med att förbjuda falska nyheter?
– För det första finns ingen entydig definition av vad en falsk nyhet är. Trump och hans motståndare menar till exempel helt olika saker. Begreppet används i dag primärt som ett retoriskt vapen för att angripa politiska motståndare. Ett förbud kan därmed utnyttjas för att förtrycka politisk opposition och minska yttrandefriheten. Det gör samhället mindre demokratiskt.
3 | Falska nyheter utmålas ju som det största hotet mot demokratin. Stämmer inte den bilden?
– Demokrati är mycket mer än bara sanning och fakta. Det handlar om att folk får uttrycka sina åsikter och delta
.