Kan demenssjukdom vara ärftlig?
Demenssjukdomar tillhör gruppen neurodegenerativa sjukdomar och i de flesta fall känner man inte till orsaken. De vanligaste diagnoserna relaterade till demenssjukdom är Alzheimers sjukdom, Vaskulär demenssjukdom, Frontotemporal demenssjukdom, Lewykroppsdemens, Parkinsondemens, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och ALS.
I vissa familjer kan man med hjälp av förekomst av sjukdom i familjen, eller med andra ord släktträdet, misstänka att det finns ett ärftligt anlag som orsakar FTD och som kan ärvas från generation till generation. Cirka en tredjedel till hälften av alla fall av FTD är ärftliga. Karaktäristiskt för dessa familjer brukar vara att många har insjuknat och ofta före 65 års ålder. I de flesta fall där FTD är ärftlig finns det flera familjemedlemmar med neurodegenerativ sjukdom (demens och/eller ALS) och nedärvningen följer ett så kallat autosomalt dominant nedärvningsmönster.
Eftersom symtomen vid de olika formerna av FTD och vid Alzheimers sjukdom överlappar, är det inte ovanligt att familjemedlemmarna fått varierande diagnoser som tex pannlobsdemens, semantisk demens, afasi och Alzheimers, Eftersom symtomen vid de olika formerna av FTD och
Ärftlighet och demens
En familjeutredning är en kartläggning av förekomsten av demenssjukdom i en släkt. För att kartläggningen ska bli så tillförlitlig som möjligt ombeds familjen att ta reda på så mycket som möjligt kring vilka släktingar som har insjuknat, vid vilken ålder släktingarna har insjuknat och vid vilken vårdinrättning en eventuell demensutredning har gjorts för att, efter samtycke från närstående, kunna beställa journalkopior.
All information samlas in för att användas som underlag i riskbedömning och för att vägleda eventuell vidare genetisk utredning och diagnostik. Finns möjlighet att tillvarata blodprov för genetisk undersökning rekommenderas att ett sådant blodprov tas antingen för att påbörja en mutationsscreening eller för att biobankas inför framtida genetisk diagnostik. Vidare informeras familjen om värdet av en neuropatologisk undersökning för att säkerställa diagnosen eftersom demensdiagnosen endast kan bekräftas med en undersökning av hjärnvävnad, vilket endast kan göras vid en obduktion efter att den sjuke avlidit. Således diskuteras möjligheterna till att utföra en neuropatologisk undersökning som ett led i den kliniska diagnostiken. Slutligen till
Är demens ärftligt?
Svaret på frågan om demens är ärftligt är inte helt enkelt
Först och främst är det viktigt att förstå att demens är ett brett begrepp som omfattar olika sjukdomar, varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen. För vissa former av demens, som Alzheimers och frontallobsdemens, finns det en ärftlig komponent. Om en nära släkting, som en förälder eller syskon, har demens, kan risken för att utveckla sjukdomen öka något.
Demens är inte ett oundvikligt öde för dem med familjehistoria av sjukdomen
Detta betyder dock inte att demens är en oundviklig öde för dem med en familjehistoria av sjukdomen. Andra faktorer, inklusive livsstil och miljömässiga påverkningar, spelar också en roll. Att leva en hälsosam livsstil, inklusive att undvika överdrivet alkoholintag, rökning och att hålla sig mentalt och fysiskt aktiv, kan bidra till att minska risken för att utveckla demens, även med en ärftlig predisposition.
Ärftlighet är inte lika med öde
För de flesta människor med en familjehistoria av demens är det viktigt att komma ihåg att ärftlighet inte är lika med öde. Det är inte alla som ärftligheten resulterar i utvecklingen av sjukdomen. Forskning har visat
Påståendet att "alzheimer går i släkten" får stöd av forskningen. Den som har en förälder med Alzheimers sjukdom har 2 – 3 gånger högre risk att själv insjukna i sjukdomen. Risken är ännu större om båda föräldrarna har haft alzheimer och om insjuknandet har skett tidigt i livet (före 65 års ålder).
Skillnader i arvsanlag har betydelse för uppkomsten av demenssjukdomar Forskarna har funnit flera så kallade riskgener för alzheimer. Den främsta är en variant av ApoE-genen som kallas ApoE4. Personer som har dubbel uppsättning av den (närmare tre procent av befolkningen) har avsevärt högre risk att insjukna än de som har ApoE3, den vanligaste ApoE-varianten. 15 procent av personer med Alzheimers sjukdom beräknas ha dubbel uppsättning av ApoE4.
Även personer som bär på endast en ApoE4-variant har en förhöjd risk att insjukna i alzheimer.
Alzheimer sjukdom kan i sällsynta fall bero på sjuka arvsanlag som är en direkt orsak till sjukdomen. Det kallas för familjär alzheimer, läs mer om det här.
Demens är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom, därefter kommer vaskulär demens (blodkärlsdemens). Det finns flera andra demenssjukdomar, som till exempel Lewykroppsdemens och frontallobsdemens.
Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom, därefter kommer vaskulär demens (blodkärlsdemens). Det finns flera andra demenssjukdomar, som till exempel Lewykroppsdemens och frontallobsdemens.
Det är större risk att drabbas av demenssjukdom ju äldre man blir men vissa demenssjukdomar visar sig redan i årsåldern. Detta gäller den tidiga formen av Alzheimers sjukdom och frontallobsdemens/pannlobsdemens.
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Ungefär hälften av de demenssjuka har Alzheimers sjukdom. Vid Alzheimers sjukdom skrumpnar nervcellerna i ett eller flera av dessa hjärnområden. Det innebär att både minne, tolkning av sinnesintryck, omdöme, insikt och språk kan påverkas vid sjukdomen.
Läs mer om Alzheimers sjukdom
Vaskulär demens (blodkärlsdemens)
Vaskulär demens är den näst vanligaste demenssjukdomen efter Alzheimer. Sjukdomen orsakas av att olika delar av hjärnan inte