Myt eller sanning? 12 viktiga fakta om blixt och åska
1. Sant: Prata inte i telefon
Du ska inte hålla i något som är kopplat till el-, telefon- eller andra kommunikationsnätverk eftersom det är mer vanligt att blixten tar sig in i huset via el eller telenätet än nedslag i taket.
Använd inte heller elektriska handverktyg. Du bör inte vistas i närheten av tv:n eftersom blixtens ström kan ledas in i huset via ledningarna. Däremot kan du använda mobiltelefon – förutsatt att den inte är kopplad till elnätet via en laddare.
2. Sant: Ta inte skydd under ett träd
Blixten slår ofta ner i höga föremål - du ska därför aldrig söka skydd under ett träd när det åskar - där är du allt annat än trygg. Vid ett blixtnedslag i trädet kan du skadas både av blixtens elström och av flisor från trädet. Av samma anledning ska du inte stå nära en stolpe, mast, skorsten eller flaggstång.
Åska
- Uppslagsorden ”Dunder”&#;och ”Tordön” leder hit. För musikalbumet, se Dunder (musikalbum). För örlogsfartygen, se HMS Tordön.
| Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. () Motivering: Bra källbelagd i ingressen, men många avsnitt saknar helt fotnoter och kan uppfattas som källösa. Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort. |
Åska (ålderdomligt även tordön, fornnordiska: þordyn) är elektriska urladdningar i jordens atmosfär som yttrar sig i ett uppflammande av ljus (blixt) och ett skarpt eller mullrande ljud (åskknallar, åskdunder, åskmuller).[1][2] Dessa elektriska urladdningar alstrar mycket stor värme under bråkdelar av en sekund, vilket gör att luften sätts i rörelse vilket är upphovet till åskmullret.
Åska förekommer i samband med cumulonimbusmoln (bymoln), men kan också förekomma i extremt sällsynta fall i cumulusmoln (vanliga stackmoln) och stratusmoln (dimmoln)[3]. Urladdningen i stackmoln blir oftast mycket större än i vanliga bymoln,[4] me
Åska
Åska i världen och Sverige
Åskfrekvensen är störst i tropikerna och avtar mot polerna, exempelvis har Amazonas upp till åskdagar per år. Nära 2 åskväder rasar ständigt i jordens atmosfär.
Den kanske åskrikaste platsen i världen är Maracaibosjön i norra Venezuela. Floden Catatumbo avvattnas i Maracaibosjön, därför talar man ibland om "Catatumboåska". Man har angett i snitt mellan och åskdygn per år. Åskan förekommer främst nattetid. Det är samverkan av geografiska och atmosfäriska förhållanden med bland annat konvergerande landbris över fuktiga vattenytor, som anges som den främsta orsaken.
I Sverige åskar det i genomsnitt dagar om året. Färst åskdagar har de nordvästra fjällen, flest har västkusten. SMHI:s blixtlokaliseringssystem registrerar i genomsnitt omkring urladdningar till mark i Sverige per år.
En av de värsta kombinationerna av blixtar och nederbörd som man känner till i vårt land inträffade på Fulufjället i nordvästra Dalarna den augusti Fjället träffades av cirka blixtnedslag under några timmar och i det värst drabbade området uppskattades regnmängden till mm under loppet av 24 timmar.
SMHI har bytt blixtlokaliseringssystem några gånger under åre
Aska
| Aska |
|---|
|
- För andra betydelser, se Aska (olika betydelser).
Aska kallas de fasta oorganiska restprodukterna efter förbränning av organiska ämnen. Sammansättningen är beroende av utgångsmaterialet och består oftast av fosfater, karbonater, klorider, silikater och sulfater av kalcium, magnesium, kalium och natrium. Färgen är i regel rödbrun, grå eller vit. En rödfärgad aska tyder på hög järnhalt.
Aska skiljer sig från det fasta organiska material som kan bli återstod vid förbränning, det vill säga oförbränt organiskt material, även om aska också kan innehålla kol. En organisk återstod som följer med rökgaserna kallas istället sot medan en organisk bottenåterstod kallas kol eller koks. Vulkanisk aska är också ett etablerat begrepp, trots att det inte rör sig om en återstod efter förbränning.
Olika typer av aska
Några vanliga asktyper:
Vedaska
[redigera | redigera wikiteÅska
Åska är ett väderfenomen av elektriska urladdningar i jordens atmosfär.
Omkring 44 åskväder utbryter på jorden varje dag. Den plats på jorden där det förekommer flest åskväder per år är orten Bogor på Java. Där åskar det omkring dagar per år.
De platser där risken för åska är minst är norra Norge, Island och Grönland.
Blixten är en synlig urladdning av atmosfärisk elektricitet. De varma åskmolnen uppstår när solen värmer upp jorden kraftigt. Vattenånga stiger uppåt och förtätas till vattendroppar på ca 2 meters höjd. Det kan hända att hela molnet kan stiga till ca 9 meters höjd, där luften är mycket kall.
De stora temperaturskillnaderna inne i molnet skapar ett kraftigt elektriskt spänningsfält mellan molnets övre och nedre del. När spänningen mellan jorden och molnet nått ca miljoner volt, och därmed är hög nog att övervinna luftmotståndet, slår blixten genom luften.
Åskmullret beror på att luften omkring blixten utvidgar sig mycket snabbt. Ljudet från explosionen färdas långsammare än blixtskenet. Därför kan man genom att räkna sekunderna mellan blixten och knallen uppskatta hur nära åskvädret är. Tre sekunders mellanrum motsvarar i stort sett en kilometer.
K