Fördjupning
Nyckeltal används som hjälpmedel för att underlätta jämförelser av olika slag, till exempel vid uppföljning och jämförelser av energianvändning i byggnader. Här beskrivs de mest förekommande nyckeltal som hjälper till att karaktärisera lågenergibyggnader och som förekommer i denna webbutbildning.
Specifik energianvändning är ett vanligt nyckeltal för att jämföra olika byggnaders energianvändning mot varandra. Fördelen med att redovisa energianvändningen per areaenhet är att värden för olika stora byggnader blir direkt jämförbara. Vanligen används begreppet tempererad area, Atemp.
I vissa redovisningar, framför allt äldre, kan den specifika energianvändningen vara baserad på exempelvis boarean (BOA) eller lokalarean (LOA).
Exempel på uppdelad och summerad redovisning av byggnadens primärenergital i flerbostadshus (kWh/m² år). Byggnaden ligger i Göteborg. För uppvärmning och tappvarmvatten används fjärrvärme.
Där
E uppv är energi för uppvärmning, (kWh/år)
F geo är geografisk justeringsfaktor
E kyl är energi till komfortkyla, (kWh/år)
E tvv är energi till tappvarmvatten, (kWh/år)
E f är energi till fastighet
Gamla svenska mått
Detta är en sammanställning över olika sorters gamla svenska mått. För många av måtten i listan anges i artiklarna värden som är resultat av måttreformer genomförda på talet, och det är dessa som vanligen i andra sammanhang åsyftas när man talar om "gamla svenska mått". "Gamla svenska mått" ska alltså inte uppfattas som "äldsta kända" eller något liknande. Måttenheterna användes också i nuvarande Finland eftersom området var en integrerad del av det svenska riket.
Det förekommer många regionala måttenheter, med mer eller mindre bestämd koppling. Vissa enheter var uppenbarligen beroende på vilken yrkesgrupp som begagnade sig av dem.
Vid olika tillfällen i historien, har gjorts försök att standardisera måttsystemen, såväl nationellt som internationellt, oftast med föga framgång, även inom länderna. Det nuvarande systemet, metersystemet, med mått som meter, kubikmeter och kilogram, beslutades i Sverige , och infördes &#;--&#; Fortfarande lever dock det mycket gamla måttet verktum kvar bland byggfolk, ca 25&#;mm, åtminstone vad gäller virkesdimensioner, exempelvis 2’’&#;×&#;4’’ sågat (”tvåtumfyra sågat”, ca 50&#;×&#; mm).[1]
Svenska mått- och viktsyst
Här kan du konvertera mellan flera olika måttenheter inom olika måttsystem som de vanliga metriska och brittiska/amerikanska, men även mer exotiska måttsystem som japanska, grekiska, bibliska och gamla svenska mått. Här nedan samt på navigationsmenyn till vänster hittar du de olika måttkategorierna inom vilka du kan konvertera mellan de olika måttsystemen.
Bränsleförbrukning
Följande måttsystem finns i denna kategori: Metrisk.
Datahastighet
Konvertera mellan olika datahastigheter som kilobyte per sekund, megabit per sekund, kibibit per sekund, Datalagring
Konvertera mellan olika datalagringsstorheter som bit, byte, gigabyte, exabit, Effekt
Följande måttsystem finns i denna kategori: Metrisk.
Energi
Följande måttsystem finns i denna kategori: Metrisk.
Hastighet
Följande måttsystem finns i denna kategori: Metrisk.
Längd/Avstånd
Följande måttsystem finns i denna kategori: Metrisk.
Temperatur
Konvertera mellan olika temperaturenheter som kelvin, celsius, farenheit, reaumur och rankine. Tid
Följande måttsyst
Energi och Exergi
Energi kan inte förbrukas, energi kan endast omvandlas från en energiform till en annan energiform.
Varför håller vi fast vid kunskaper som är mer än år gamla och tar inte till oss det man redan visste ?
Teorin om energins bevarande kom , James Joule. William Thomson (Lord Kelvin) myntade begreppet termodynamik
Till exempel kan kemisk energi i bensin omvandlas till värme och tryckenergi i en förbränningsmotor. Dessa energiformer förvandlas i sin tur till rörelseenergi i motorns innanmäte och vidare till växellådan ut i hjulaxlarna och ut på hjulen. Bilen får därmed rörelseenergi och vi kan transportera oss. På vägen från bensinen till hjulen sker många energiomvandlingar, dessa är behäftade med förluster i form av bl a friktion. Bensinen vi tankar utnyttjas egentligen rätt dåligt. Verkningsgraden för en bensinmotor är inte bättre än ca 30 %. Dessutom tappar vi många av dessa procenten ytterligare i energiomvandlingar från vevaxeln till hjulen.
Ändå, om vi skulle analysera den energi som vi stoppar in i motorn, skulle vi kunna hitta tillbaka varenda Wh eller Joule på vägen ut från bilen. Största energimängden förvandlas till värme i avgaserna, i kylsystem
.
Här kan du konvertera mellan flera olika måttenheter inom olika måttsystem som de vanliga metriska och brittiska/amerikanska, men även mer exotiska måttsystem som japanska, grekiska, bibliska och gamla svenska mått. Här nedan samt på navigationsmenyn till vänster hittar du de olika måttkategorierna inom vilka du kan konvertera mellan de olika måttsystemen.
Bränsleförbrukning
Följande måttsystem finns i denna kategori: Metrisk.Datahastighet
Konvertera mellan olika datahastigheter som kilobyte per sekund, megabit per sekund, kibibit per sekund,Datalagring
Konvertera mellan olika datalagringsstorheter som bit, byte, gigabyte, exabit,Effekt
Följande måttsystem finns i denna kategori: Metrisk.Energi
Följande måttsystem finns i denna kategori: Metrisk.Hastighet
Följande måttsystem finns i denna kategori: Metrisk.Längd/Avstånd
Följande måttsystem finns i denna kategori: Metrisk.Temperatur
Konvertera mellan olika temperaturenheter som kelvin, celsius, farenheit, reaumur och rankine.Tid
Följande måttsystEnergi och Exergi
Energi kan inte förbrukas, energi kan endast omvandlas från en energiform till en annan energiform.
Varför håller vi fast vid kunskaper som är mer än år gamla och tar inte till oss det man redan visste ?
Teorin om energins bevarande kom , James Joule. William Thomson (Lord Kelvin) myntade begreppet termodynamik
Till exempel kan kemisk energi i bensin omvandlas till värme och tryckenergi i en förbränningsmotor. Dessa energiformer förvandlas i sin tur till rörelseenergi i motorns innanmäte och vidare till växellådan ut i hjulaxlarna och ut på hjulen. Bilen får därmed rörelseenergi och vi kan transportera oss. På vägen från bensinen till hjulen sker många energiomvandlingar, dessa är behäftade med förluster i form av bl a friktion. Bensinen vi tankar utnyttjas egentligen rätt dåligt. Verkningsgraden för en bensinmotor är inte bättre än ca 30 %. Dessutom tappar vi många av dessa procenten ytterligare i energiomvandlingar från vevaxeln till hjulen.
Ändå, om vi skulle analysera den energi som vi stoppar in i motorn, skulle vi kunna hitta tillbaka varenda Wh eller Joule på vägen ut från bilen. Största energimängden förvandlas till värme i avgaserna, i kylsystem
.